Ni känner alla igen frågan "Vad vill du bli när du blir stor?"
Den frågan fick man höra miljarder med gånger när man var liten...
När jag var liten drömde jag om att bli polis... För då hade man sett vilka fräna människor poliser är.
Som bara vill att allt ska gå rätt till... Och det tycker jag fortfarande...
Även om man blir arg på dom när man själv råkar ut för dom... men det hör inte till det här..
Jag ville även bli Sopgubbe (haha!). För på "min" tid så åkta det runt en lastbil, och längst bak på den så stod
det en man som hoppade av när dom var framme vid en soptunna, tömde den där bak, och sen ställde sig där
igen och åkte vidare till nästa soptunna... Aptufft tyckte jag, så det var den andra saken jag ville bli...

Och nu när jag blivit stor då?... Nu vet jag helt plötsligt inte vad jag vill bli...
Det som var så självklart när man var mindre. Förr behövde man inte ens tänka på det.
Man visste att man skulle bli polis eller sopgubbe... Men nu då... vad vill jag bli?
Jag är ju "stor" och det är för länge sen dax att bestämma sig för vad man vill göra med sitt liv.

Jag har haft massor med olika funderingar på vad jag skulle vilja jobba med...
Fotograf?
Ljud / ljustekniker?
Ambulansförare?
Något inom IT?
Lärare?
Och nu sist har jag funderat på brandman...

Men nu till det stora problemet...
Under min gymnasietid så vad jag inte direkt pepp på att plugga, och därav mina betyg...
Och detta ställer verkligen till så sjukt mycket!. Hade man jobbat som man borde under dom få åren man går i skola, och jobbat upp till bra betyg, så hade man nästintill kunnat få vilket jobb man vill...
Men nu eftersom läget inte är så så måste jag först läsa upp betyg, och sen plugga till det jag vill jobba med...
Alltså, plugg och sen mera plugg... Hurra, jag som nyss berättade att jag gillade att plugga så mkt...

Med det här sista vill jag väl försöka få er som just nu går i skolan, att ta det på allvar!...
När jag var i din ålder så tyckte jag inte om skolan, skittråkigt, onödigt och jobbigt...
MEN... gör man som jag och bara glider igenom skolan, så får man ta smällen senare istället,
och då kanske 10 gånger så stor smäll som om man skulle gjort rätt från början...
"gör om gör rätt" brukar jag säga ibland...Så totalt fel!... Gör rätt från början, även om det känns som en omväg att ta...
För i slutändan så har du antingen tagit en genväg, eller så har du tagit en omväg, och ändå gett det en chans...
Men det här är ju lika mycket en spark i arslet för mig själv... Att göra något vettigt av livet...

Väldigt mycket skrammel (svammel) om allt bajs jag gått å tänkt på på sista tiden...
Så till sist....

(kommer säkert bli lika mycket till skrivet, så är du trött så ta en paus, eller skit i å läsa resten)

Jag har mer och mer fastnat för att bli brandman... Det är ett jobb jag tror skulle vara sjukt roligt...
Jag gillar att hjälpa folk, jag vill jobba med något givande för både mig själv och för andra, jag vill jobba med något lite ansträngande, något som kräver lite av mig, och så vidare...
Men, det finns också andra saker jag tänker på...
Jag vill inte flytta ifrån falun (och det kan vara svårt att få brandmansjobb i närheten av falun)
och sen det som oroar mig mest... Att bli ensam...
Det är ett farligt yrke, vilket skulle kunna resultera i att man blir ensam resten av livet...
Ingen fru som gärna skulle vilja veta att varje dag så kan min man dö, för han riskerar livet för andra...

Men, livet är fullt av risker... Så varför inte ta en för en gångs skull?...


"So others may live"